torsdag 14 juli 2011

Glädjetårar och jobbiga beslut!

De sista två veckorna har varit jobbiga. Därav den dåliga uppdateringen! Har varit så mycket nu på senare tid. Allt kring mamma och sen är det en hel del stor beslut som måste tas. Beslut som kommer innebära stor förändring. Både på gott och ont!

Att ta stora beslut samtidigt som allt kring mamma hänt är inte direkt lätt. Och det har verkligen tärt på mig! Även om allt har gått bra för mamma så har det ändå varit en ständig fundering kring allt. Pappa har skickat små mms med uppdatering kring mamma. Vilket har fått en att känna sig lite lugnare. Innan mamma fick sin nya lever så visste vi att en lång sjukhusvistelse var att vänta. Kring 4 veckor var det vanligaste efter en levertransplantation om allt gått bra. Med tanke på mammas andra operation en vecka efter transplantationen så trodde jag att hon blir inlagd minst 3 veckor till. Men i måndags fick jag ett samtal från pappa som verkligen chockade mig! Mamma skulle få komma hem på onsdag (igår) om alla prover fortsatte att vara bra. Jag fick lov att sätta mig ner. Det var det sista jag hade väntat mig bara 2 1/2 vecka efter en levertransplantation! Men mycket riktigt. Igår fick så mamma komma hem! Vilken känsla när pappa ringde och berättade att de satt i bilen på väg hem. Kan ärligt säga att det brast för mig när vi lagt på! Glädjetårarna kom verkligen!


Albin med mormor!

Imorgon väntar en hel del bilåkande för mig. Ska först vara på Mora lasarett kl. 08.15 för en MRT. Sen blir det att åka hem igen för att hämta Albin hos farmor. Sen ska jag packa bilen och åka hem till Kättbo! Albin saknar mormor och jag saknar min mamma!

Igår var det 10 månaders kontroll för Albin. Han hade gått upp i vikt lite dåligt. Men ingenting som var alarmerande. Helt normalt med en dipp i vikten. Däremot hade han dragit iväg på längden. Så nu väger lilleman 9490 gram och är 75,5 cm lång. Tänk att han snart blir 1 år! Helt sjukt hur fort dessa 10 månader har gått.

Dock så diskuterade vi på BVC igår om Albins utslag. Vi misstänker att det är hundarna som ställer till det. Albin är troligen allergisk. Hon rekommenderade att vi skulle stänga in hundarna i endast ett eller max två rum. Där får Albin inte vistas alls. Allt i huset ska sen städas extremt noggrant. Kuddar, filtar, mattor m.m skall tvättas. Blir han bättre av att ha det såhär i några veckor. Ja, då har vi svaret. Dock ser det inte så lovande ut att vi kan ha kvar hundarna i vilket fall. En av tikarna, Nikita har blivit extremt stressad sedan Albin började åla sig fram för 1 1/2 vecka sedan. Hon piper, gnäller och vill helst gömma sig på övervåningen under vår säng.

Allt detta känns just nu så oerhört jobbigt! Vill inte att Albin ska må dåligt. Och självklart går Albin före hundarna! Men vill inte göra mig av med hundarna och sen är det inte dem som är problemet. Samtidigt så mår inte Nikita bra. Kan inte heller dela systrarna åt. Hur gör man? Kan någon ge mig ett svar? För detta är något som verkligen får mig att må dåligt!


De är ju ändå familjemedlemmar!

Mycket funderingar är det...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar