Hundar på rymmen...

Dagen har väl varit sådär. Jag har haft ont och Albin hade, precis som igår, en eftermiddag som inte var att leka med. Jätte ledsen och verkligen otröstlig. Började precis efter att Emanuel åkt till jobbet. Det var precis som att han förstod att pappa åkte. Sen grät han oavbrutet i en timme innan han totaldeckade. Sen sov han i 2 1/2 timme. Även jag fick mig lite välbehövlig vila. Sen när han vaknade så fortsatte det en timma till. Inte lika otröstlig men va riktigt ledsen. Men det gick över och efter ett tag så låg han på golvet och skrattade precis som vanligt.

Han tuggar helt hysteriskt på allt han får tag i. Tur vi fick en stor kasse med leksaker för ett par veckor sedan. En hög med tuggleksaker fanns bland högen av leksaker så nu har han att tugga på. Så något är på gång iaf. Sen får vi se hur lång tid det tar innan någon liten tand kikar fram. Bvc trodde det inte skulle dröja länge med tanke på hur han håller på. Tidigt att han redan kanske ska få tänder. Men det var väl någon mening med att jag inte kunde amma längre antar jag.

Det är tur att vi har mycket att tugga på!

Hundarna tog sig en egen promenad ikväll på ca 50 min. Gissa om jag var lycklig. Kunde ju inte gå ut och leta efter dom heller eftersom jag är ensam hemma med Albin. Inte allt för kul att klä på Albin och lägga han i vagnen eller sätta han i bilen för att leta efter hundarna. Jag la Albin på golvet och satte på mig jackan för att gå ut och ropa. Ja, jag kom runt ladan sen halkade jag ännu en gång. Slog mig dock inte alls lika farligt denna gång. Kom upp på benen direkt och stod mest och svor. Nacken är lite öm, vilket kanske inte är så konstigt. Sen har rumpan fått sig en smäll. Men det går väl över. Arg och öm i kroppen gick jag in igen och sket fullständigt i hundarna. "Dom kommer väl tillbaka när dom känner för det" var min tanke. Väl inne så ringde jag pappa. Behövde någon att prata med så jag lugnade ner mig lite. Jag var arg på det mesta vid detta laget. Snäll far jag har som självklart ställer upp som bollplank. Blev på snabbt på bättre humör. Under tiden vi pratade så hörde jag Nikita utanför. Hon satt på trappan och ville in. Nöjd och glad var hon. Cilla kom strax efter. När hon fick se mig på trappen så tvärstannade hon och la sig ner ute på gården. Stacka om att hon förstod att hon gjort något hon inte fick. Nu ligger dom och sover i soffan. Nöjda och glada efter en egen liten utflykt!

Albin gjorde dock min kväll bättre då han vände sig från rygg till mage alldeles själv för första gången! En stolt och glad mamma hojtade högt. Och vad glad han var att han lyckas tagit sig runt på mage. En riktigt glad liten bebis!

Sitter och väntar på att Emanuel ska komma hem från jobbet. Imorgon väntar en snabbis till Borlänge för mig och Albin. Ska fixa lite saker inför fredagens babysim. Blir nog en lunch på jobbet också.

Ha det bra vänner!